vegangstasparadise.blogg.se

jag är inte nyttig jag är vegan

Svenska folket, vi måste prata lite om pasta.

Kategori: Allmänt

Det är lite tråkigt att starta sin blogg med något av ett rant, men jag tycker att detta är ganska viktigt, i alla fall om man lägger vikt vid att ens pastarätter ska bli next level.
 
Så de tre budorden:
1. Pasta ska alltid serveras med sås. (Eller snarare, pasta ska aldrig serveras olubricerad)
2. Olika pastasorter lämpar sig till olika såser.
3. Pastarätter bör serveras i djup tallrik

Inte ett budord men storleken på pastan påverkar lite hur stora bitar du vill skära dina grönsaker i. Ett litet pennerör kan max fånga en sojaböna medan en större variant kan ta större bitar men förlorar sin möjlighet att hålla tunnare såser. Logiskt, men lätt att glömma.

Det första är för att pasta innehåller mycket stärkelse, om pastan inte lubriceras direkt så kommer mycket stärkelse att sippra ut (detta händer även med lubrikation, men förlänger processen) och göra så att det mest blir en stor klump av pasta. 
Det man bör göra är att ta en mindre del av sin sås och arbeta den genom pastan så att den täcks, direkt efter att pastan runnit av sig.
 
Det andra är en utveckling av det första. Om pasta är gjord för att såsas så vore det bästa att ha pasta som funkar extra bra till olika såser. Jag kommer köra en kort rundown och sedan länka till en annan artikel som är mer pedagogisk.
 
Formad pasta: T.ex. pastahjul, farfalle, gnocchi och fusilli passar överlag bra till de flesta såser. Deras öppningar lämpar sig bra för både tunnare och tjockare såser utan att de direkt rinner av, men jag rekommenderar överlag lite tunnare såser till dessa förutom gnocchin som passar bra till allt som inte innehåller för stora bitar. Det är för att gnocchins öppning är så stor att den kan fånga mer, vare sig det är grönsaksbitar, sojafärs eller krämig sås, något som de andra har svårt med. Skruvad pasta fångar för övrigt olja bra, och lämpar sig därför till pastasallader.
 
Rörpasta: T.ex. penne, canneloni och makaroner är gjorda för att fyllas. Antingen med sås eller bitar av det som du äter. Mindre pasta lämpar sig bäst för tunnare såser, större för tjockare såser. Med just de här pastasorterna brukar det fastna vatten i själva rören, rekommenderar därför att kasta runt pastan i durkslaget efter att den hällts av. Annars kommer ytspänningen göra så att ingen sås kommer in som den bör, plus att det kan tunna ut såsen. Pasta med "ränder" är till för att fånga sås på utsidan också, utöver det som fångas inuti.
 
Bandpasta: T.ex. spaghetti, tagliatelle, vermicelli är min favoritsort av pasta, detta för att jag ofta gör väldigt feta såser som passar bra till dessa typer av pasta. De lever på att täckas av det flötiga medan större bitar ramlar av dem helt. Det kanske bara är jag men när jag äter färs tillsammans med spaghetti så märker jag ofta att oavsett hur mycket pasta jag har så finns det alltid färs kvar i botten, antagligen för att den ramlat ner från spaghettin. Dock så rekommenderas ofta bandpasta till just färs. Jag gillar att använda tagliatelle. En bredare pasta gör så att mer färsbitar snurras in.
 
Pastasallader och soppor med pasta finns det väl inga strikta guider för. Inte för att ovanstående är det heller, men de är lite av en guide. Man får helt enkelt tänka på sin sallad eller soppa som en sås, och se vart den hamnar. En tjock soppa kanske vinner på att ha penne eller gnocchi i sig, en tunn vinner mer på makaroner och farfalle. En sallad kan antingen vara centrerad runt en tjock dressing och små bitar vilket betyder att fusilli lär passa den, eller så kan den ha större btar och lite mindre fett i dressingen, och då blir det aktuellt med överdimensionerade gnocchi eller stora penne.
 
Detta är länken jag tidigare pratade om. Jag är ingen mästerkock så mina egna reflektioner om pastaval kan mycket väl vara felaktiga, eller bättre.
 
Det tredje då, om att pasta bör serveras i djup skål (samt med gaffel och sked, inte gaffel och kniv pga. att du aldrig bör skära pasta) går tillbaka till de två första budorden. Pasta ska serveras med sås, en djup tallrik gör det enklare att äta pasta, tillåter såsen att arbeta på det sättet som man vill och behåller värme bättre. Pasta måste vara varm, om den blir kall så släpps mer stärkelse ut och den blir seg.
 
 
Jag har recept åt er också, varav en rätt är en pastarätt. Jag stötte dock på problem med båda rätterna i det praktiska stadiet. Ni kan få bilder, men inte recept, inte förrens jag är nöjd med recepten i alla fall.
Rätterna är i alla fall: (hur döper man ens mat så den låter god?)
Gräddig tomatsoppa med citrongräs
Tagliatelle med shalottenstekt svamp och vitvinsdragoonsås
 

Hejdå och välkommen till en blogg jag hoppas blir amazing så småning om!
 
edit: rättade lite stavfel

Kommentarer

  • Sofie Tuväng säger:

    Har aldrig läst en så lång text som handlar om pasta, haha, men bra skrivet och bra information! :)

    Svar: Haha, tack! Nej, att grotta sig in i pastasorter är väl kanske inte det vanligaste man ägnar sig åt, men om man tänker på mat typ konstant så blir det lätt så!
    Vegordon Ramsay

    2013-09-30 | 22:22:19
  • Carolina Durell säger:

    Jag kan inte fatta att jag läste en sådär lång text om lubricerad pasta. Men det var ju helt sant alltihop. Jag visste inte ens att du hade en blogg. Tror jag följer härå.

    Svar: Gör gärna så! Jag är typ världens sämsta bloggare dock, än så länge i alla fall!
    Vegordon Ramsay

    2013-10-04 | 14:27:56
    Bloggadress: http://krafla.blogg.se

Kommentera inlägget här: